Historik

Starten år 1908

Här följer en liten resa genom tiden, från bildandet av vår klubb och i första hand fram till år 1958. Då utgavs den jubileumsskrift, varifrån nedanstående text och fotografier är hämtade. Författare var Frank Dahlberg och Willy Pettersson.


Sedan Stockholms Schacksällskap (1867) och Göteborgs Schacksällskap (1879) visat vägen, bildades schackklubbar lite varstädes i landets tätorter. Norrköping var tidigt ute och fick sin första schacksammanslutning (Norrköpings Schacksällskap) redan 1892. Någon vidare fart på det organiserade schacklivet blev det emellertid inte förrän sekelskiftet passerats. Några av landets ännu i dag livaktigaste klubbar skriver sina födelseår under seklets första decennium. En av dem var Norrköpings Kontoristförenings Schackklubb.

Den 26 september 1908 framlades på initiativ av Per Bohman en anteckningslista för de av föreningens medlemmar, såväl passiva som aktiva, hvilka äro intresserade för bildandet av en schackklubb. Nio medlemmar antecknade sig och den 2 oktober konstituerades klubben som framgår av förestående stiftelseurkund. Styrelsen för det första verksamhetsåret, omfattande tiden 2/10 – 31/12 1908 blev: ordf. Per Bohman, sekr. Gustaf Nilsson, v. Ordf. och kassör Gustaf Tollsten.

Vid årsskiftet 1908 – 09 hade medlemsantalet ökat till 28, vilket tyder på en anmärkningsvärd expansion. Ordförandeposten övertogs nu av Hugo Johnsson med Per Bohman och Gustaf Borgvall som medhjälpare. Årsavgiften bestämdes till 2 kronor, vartill givetvis kom avgiften till moderföreningen NKF. I gengäld har som i inledningen nämndes klubben haft tillgång till förstklassiga lokaler, ett privilegium som speciellt en schacksammanslutning inte kan skatta nog högt.

De första sammanträdena ägnades begripligt nog huvudsakligen åt administrativa frågor. Men den 6 november 1908 var man redo för spelet. Det blev en dubbelrondig turnering med 27 deltagare(!), ett arrangemang som även en nutida storklubb nog skulle anse vara en maktpåliggande sak att föra i hamn. Det gick heller inte helt efter mallarna, trots att man spelade snabbpartier utan protokollföring och tidskontroll. Genom mötesbeslut sattes punkt för mastodonttävlingen den 5 maj 1909. Då återstod en hel del partier att spela, varför ett återgivande av resultatet skulle vara missvisande. Redan nu urskiljer man emellertid några framgångsrika namn som sedermera skulle dominera poängtabellerna.

Erfarenheterna från denna första turnering aktualiserade kravet på fastare tävlingsformer. Bl. a. framställdes önskemål om tidskontroll. Schackur var mycket ovanliga vid denna tid och dessutom rätt dyrbara tingestar när man behövde ett dussintal för att tillgodose behovet. Klubbens sätt att lösa den brydsamma frågan torde tillhöra den svenska schackhistoriens kuriosa. Den 1/12 1909 anger kassaboken inköp av 2 dussin timglas till ett belopp av kr. 8:50! Varje spelare fick till sitt förfogande ett sådant timglas och tillmättes 3 minuter per drag, tydligen den tid det tog för sanden att rinna från den övre kammaren till den undre. Naturligtvis var detta ett provisorium och litet senare inköptes två schackur som i viktiga partier fick reglera spelarnas betänketid.

albin

Wienermästaren Albin ger simultanuppvisning 1914.